Uppgift: Inl 1 – Digital bildbehandling.
Objektgrafik/vektorgrafik.
Objektgrafik är uppbyggd av kurvor och linjer. Det går att förstora upp bilden och de blir fortfarande skarpa i extrema förstoringar. Objektgrafik baseras i dag på bezierkurvor, ankarpunkter. Skillnaden mellan beziergrafik som objektgrafik är uppbyggd på och vektorgrafik är att vektorgrafik är baserat på räta linjer och ger därför hackiga konjekturer i rundade objekt. Vilket inte beziergrafik blir, de är baserade på kurvor och ger därför exakta konturer även i rundade objekt. Man använder objektgrafik till logotyper, nyhetstrafik och illustrationer. Beziergrafik består av fyllda ytor med konturer. Objektgrafik tar upp lite plats i minnet, eftersom man uppger bara placering av objekt och information om utformning. Det gäller också de kulörer som anges i objektgrafiken.
Pixelgrafik.
Pixelgrafik är uppbyggd av fyrkantor, pixlar. Fotografier eller illustrationer som man med en scanner skapar pixelbaserade bilder. Bilden delas upp i små kvadratiska bildelement i olika toner, som mosaikbitar. De kallas pixlar av engelskan Picture Element.
Upplösning.
Bilden kommer bestå av ett visst antal pixlar per längdenhet som kallas upplösning och mäts i ppi (pixels per inch). De anger hur många och hur små pixlar bilden består av. Här kan man inte förstora bilden med samma resultat som i objektgrafiken. Om man väljer hög upplösning ger det inte högre kvalité på bilden bara tar mer plats i minnet, i lagringsutrymmet. Man får välja lagom stora pixlar för bilden, då uppfattar inte ögat att bilden är uppbyggd av fyrkatiga pixlar. Om man tar för låg upplösning på bilden, då pixlarna blir stora, kommer man se fyrkanterna i bilden.
Kulörlägen.
Pixelbaserade bilder kan vara svartvita eller i färg och innehålla många olika kulörer. Man brukar säga att bilderna har olika kulörlägen. Ett exempel är att kulörläge är en streckbild, som bara innehåller två kulörer, svart och vitt. Ett annat exempel är att fyrfärgsbilden som innehåller upp till 16,7 miljoner olika kulörer. Det finns också gråskalebilder för t ex svartvita fotografier, duplex-bilder för tonande svartvita bilder, indexerade bilder för webben och bilder i RGB- läge för bildhantering, webben och multimedia. Varje pixel i bilden kräver olika mycket minne beroende på i vilket kulörläge bilden är sparad. Detta anges i antal bitar per pixel och ju fler bitar per pixel man har desto fler olika toner och kulörer kan vara pixel anta och därmed ge bilden fler nyanser.
Vanliga filformat i den grafiska branschen.
Det finns ett antal olika filformat att spara pixelbaserade bilder i. Man kan säga att några av dem har mer eller mindre blivit standard i den grafiska branschen. Det som skiljer dem åt är främst vilka kulörlägen de hanterar samt olika finesser som är mer eller mindre unika för varje bild format. De vanligaste bildformaten är Photoshop-forma, EPS, DCS, TIFF, Scitex CT, PICT, GIF och JPEG. Formaten TIFF och EPS är i allmänhet det man bör använda.
EPS – streck, gråskala, RGB, CMYK, objekt
TIFF – streck, gråskala, RGB, CMYK
//Eva
